4. Liv
Livet har varit hektiskt. Men ändå inte. Jag hade glömt att betala en räkning, eller trott att jag gjort det så jag fick ett brev där de krävde pengar snabbt, så att det inte skulle bli inkassokrav. Grät i timmar. Allt kändes så fel. Jag hade misslyckats. Jag som skulle klara det, kunde inte det.
Men livet tog fart, kanske inte på det bra sättet. Jag känner fortfarande inte att jag har grepp om verkligheten, det känns fortfarande som om att ingen vill veta om mig. Håller en konversation och så försvinner de bort, bara så där. Någon skällde ut mig, och jag blev helt förstelnad. Hur berättar jag att anledningen till att jag missade en sak var för att jag den morgonen inte kunde ta mig ur sängen? Att jag låg där och stirrade i taket och kunde inte komma på en anledning till att kliva ut.
Det låter som om jag mår skit dåligt. Men jag känner ingenting utom skuld. Skuld för allt folk gör för mig och jag kan inte visa tacksamhet, jag kan inte bli glad, jag kan inte bli överraskad. Jag känner skuld, för jag ger dem inte vad de förtjänar.
Och jag förtstår de som inte vill vara runt mig, som inte vill prata med mig. Jag är ung i en värld av vuxna. Jag är ett barn, fortfarande. Mina ord är klumpiga, och jag känner ingen mening. Jag gör det för att en dag kanske det betyder, en dag kanske jag vill ha något där. Någon dag kanske det tjänar att ha öppnat munnen ibland.
Kanske ska skriva här oftare.
3. Aktivitet
Träffade en vän idag. Vi har känt varandra i kanske 5 år nu. När jag frågar henne minns hon inte, men det kanske inte spelar någon större roll, egentligen.
Det var liv, jag kom ut, fick se och äta mycket. Det verkar vara normalt nu. Att knappt äta något ena dagen, och proppa i mig andra dagen. Blir ingen ballans.
Men måste ändå säga att idag var en bra dag. Jag är väldigt trött, som om jag varit uppe sedan 5, men känns bättre än tidigare dagar. Har varit väldigt lätt irriterad och känslosam, ändå..
2. osynlig
Blev en dag i sängen igen. Skulle göra mycket men inte mycket blev gjort. Skulle städa men det är fortfarande lika stökigt nu. Vet inte riktigt vad jag ska göra av mig själv. Måste göra mig redo för imorgon, för resten av veckan.
Vill gråta, skrika svordomar. Vem lyssnar på mig ändå? Ibland glömmer jag bort mig själv. Det är lättast att glömma bort sig själv, kolla på någon film eller en serie istället. Inte bli påmind om hur värdelös man känner sig. Det är det värsta med det här... vad jag än gör känner jag mig värdelös, och det hjälper inte att försöka övertala mig själv annat... för då är jag bara löjlig. Löjlig skriker hjärnan tillbaka.
Biter på naglarna. Jag är så jävla hopplös. Skulle pluggat, hade hela veckan på mig att plugga men sitter här och klockan närmar sig tio och jag förstår ingenting. Jag förstår inte, hur gör jag? Så jävla värdelöst. Hur blev det så här?
Måste städa, måste göra iordning saker. Skulle tvättat idag, men... ingenting blev av.
1. Affären
Bestämmde mig för att gå till affären idag. Har legat i sängen för länge nu, tänkte att frisk luft kunde hjälpa. Men luften fick inte huvudet att klarna, istället fick synen av andras gemenskap tårarn att välla upp i ögonen. Det är halloweenfester ikväll, och jag sitter hemma. Självmant, jag vet, men att bli medbjuden skulle varit kul.
I affären stod jag, helt vilse. Köpte saker så det skulle se ut att jag inte var ensam, att jag inte köpte saker till bara mig själv. Köpte chips, och la till en chokladkaka också. Marabou degestive. Glömde lägga en kasse på rullbandet, så jag fick gå tillbaka och fråga hur mycket den kostade. Jag kände igen kassörskan, hon är trevlig och ler alltid. Hon sa att jag kunde ta en, behövde inte betala. Undrade om hon kunde se tårarna i mina ögon. Om hon förstod att egentligen var jag ensam ikväll.
När jag kom tillbaka till mig släppte jag kassen i golvet. Med dunsten kom jag på vad jag hade glömt. Cola. Fan, hur kunde jag glömma cola?
